Nu har det gått en och en halv vecka sedan jag började i Skara. Och lite rutiner har jag allt fått in; att gå o lägga mig alldeles för sent, hoppas att ingen sätter sig bredvid mig när folket vid stationen går på för att sedan halv-sova hela vägen till Skara medan jag lyssnar på I Can't Make You Love Me (världens bästa låt! <3), stressa som fan till volleybollträningen (som jag kommer en halvtimme försent till varje dag, tack vare bussen. Grrr!), duscha lääänge, för att sedan träffa ngn vän eller för att huttrande åka hem på den där förbannade mopeden... I bästa fall kommer jag hem strax efter halv åtta, vilket innebär att jag varit hemifrån över ett halvt dygn. Och det är jobbigt. I värsta fall blir det att jag kommer hem strax innan 23, och runt den tiden är det förjävligt kallt att åka moppe vill jag lova.
Men! Nu ska vi vara possetiva! Min klass är i af bra, o soluppgången där vid 05:30 är väldigt fin. Har kommit på att 05:30 är en väldigt bra tid förresten. Att sova på, alltså.