Idag är det inställd träning igen. O vet ni vad det värsta är? Jag blev glad när jag fick reda på det. Förra onsdagen också. Riktigt lättad liksom. Det är banne mig hemskt. För typ nån månad sedan kom jag dessutom på mig själv med att under träningstid tänka ungefär så här: "Tänk om man hade fått chansen att spela med ett lag där alla är jämnbra. Där man har chans att utvecklas, o där det är riktigt jäkla skoj.". Men det var ju precis det jag fick! Det var ju precis det jag tackade nej till! (Okej, det var inte alltid skoj där, speciellt inte när man fick skäll, men de roliga stunderna var iaf fler än vad de är nu.) Jag valde ju musiken framför. O jag ångrar mig inte, men det är bara det att volleybollen har fått en annorlunda position i mitt liv nu. Jag prioriterar den inte som förr, o jag är aldrig sugen på att träna. Tvärt om. Jag bara längtar hem till sängen hela tiden! Jag är ju trött dagarna i ända för bövelen! Det är nog det som är det värsta med att pendla; dagarna blir oändliga! Jag går upp vid 6, åker hemmifrån 7 o kommer hem 5. Sen är jag hemma i 1,5 h o typ käkar o pluggar, o sen bär det av till träningen som jag kommer hem fårn vid halv 10. O då ska man ju så klart sjunga o gå in på datorn lite, o sen käka igen. Jobbigt!!! Men det är som det är.
Hur som helst har jag börjat undra varför jag fortsätter att träna volleyboll egentligen, o jag har kommit fram till att det delvis är för att man ju faktiskt behöver motion. Men sen så har jag ju faktiskt tränat ganska länge; o om jag skulle börja nån ny sport skulle jag troligen aldrig få spela match (det är ju det som är kul), för om man ska bli bra i en sport idag måste man ju fan börja innan man hunnit fylla tio..! Sen skulle jag heller aldrig kunna sluta. För då skulle jag bara tänka: "tänk om jag fortsatt med volleybollen, då kaaaanske jag hade fått åka med o spela Åttanationers på Teneriffa (eller var det nu ska bli)!" Så jag kan helt enkelt inte sluta. Jag kommer alltid att spela volleyboll. Resten av mitt liv säkert. Inte kommer jag prova på nån ny sport iaf. Trist.

Kärlek ♥