(Den) Fre(stande bra)dagen började med en lååång sovmorgon, ända till kl 15 sussade vi inne på hotellet. Tre timmar senare stod vi vid en usel scen (man såg inget, om man inte stod typ längst fram) och tittade/lyssnade på Miss Li. Verkligen oväntat bra, med en härligt hes röst och svängiga låtar. Hon är även hon, precis som Mando Diao och Sugarplum Fairy, från Borlänge. Denna stad har verkligen producerat mycket bra musik de senaste åren... Efter Miss Li gick vi för att se Marit Bergman. Jag gillar verkligen Marits musikstil, och jag blev grymt imponerad av hur hon lyckades hålla konserten intressant ända fram till slutet! Som ensam frontfigur, liksom! Hon hade iofs 4 musiker bakom sig, men det var ju hela tiden hon som höll i showen! Det tyckte jag att hon gjorde riktigt bra :) Dessutom hade hon väldigt söta kläder på sig :)
                                         
Efter Marit hade jag tänkt att jag skulle gå och se Veronica Maggio, men hon spelade, precis som Lasse Lindh, på scen 7. Den där jävla inomhusscenen... :/ Så, jag fick aldrig se henne heller. Även hon är en av de 6 artisterna jag lyssnar mest på... :/ Istället gick jag och kikade på Neverstore, som kändes aningen oerfarna, men huvudsångaren sjöng bra, och var ganska söt, så jag överlevde :) Efter det käkade vi samtidigt som vi lyssnade på Thomas Di Leva, haha. Jag måste säga att jag tycker det är skoj att han är så annorlunda :P Charles däremot, var direkt lidande...
                                       
Sedan vid 21.30 började Sahara Hotnights spelning, som jag givetvis spanade in. De var faktiskt inte så där överdrivet roliga att se live. Jag vet inte om det var för att jag inte kunde så många låtar, kanske, men det kändes som att det aldrig hände nånting. Så jag gick efter Cheek To Cheek, och det var jag absolut inte ensam om. Inget vidare smart drag av dem att inte spela den låten sist...
Och nu (trumvirvel!) var det dags för hela festivalens höjdpunkt, Borlänges stolthet..... MANDO DIAO!!! :D Efter ungefär 20 minuter hade jag riktigt smidigt (utan att ngn direkt tänkte på det, tror jag) lyckats tränga mig fram så att jag stod näst längst fram, med en väldigt kort tjej framför mig :) Jag kunde inte fått en bättre plats! Iofs hade jag lite svårt att se pga säkerhetsvakterna ibland, men jag kikade emellan dem :) Jag stod kvar på samma plats hela konserten igenom, och bara njöt och sjöng (=skrek) med. De var så jävla bra! Jag kunde ju så klart alla låtar (ja.. utom den nya då), så det var riktigt skoj! Några av låtarna de spelade var Long Before The Rock'n'Roll, Clean Town & Tv & Me. Så jävla bra var det!! :D *lycklig. Dessutom hade de riktigt sköna extranummer: Ochrasy, The Band och den allra sista var min favoritlåt (wiiiiie!!) You Can't Steal My Love! Åh, jag blir helt jävla kär <3
                                 
                            
Efteråt var mitt linne helt jävla genomblött (det var faktiskt för att vakterna höll på att "mata" en med vatten hela tiden, och de missade! Lovar!), min jacka totalt nerdammad, kajalen hade kletat lite under ögonen och mitt hår såg ut som knullruffs à la deluxe. Med andra ord såg jag inget vidare ut. Men det hindrade mig inte från att se kvällens resterande artister (fan, vad modigt av dig, Cissi. You go, men våga aldrig, aldrig göra det hemma i Falköping, för då skulle jag döööö!). Så, efter det sprang jag vidare till Timo Räisänen, och sjöng i för full hals till Fear No Darkness (fan va han verkade goo, förresten), och sedan bar det iväg till den sista halvtimman av Alice Cooper. Skräckrockens kung hade den bästa scenshowen, ett sorts skådespel fortskred nämligen tsm med konserten. Jag såg ju som sagt bara det sista, men jag fick som tur var höra både Schools Out och Poisson :) Efter det lyssnade jag på en eller två låtar med Fattaru, men eftersom jag knappast är något större hiphop-fan gick jag snart tillbaka tsm med Charles & Linnéa till hotellet. Efter det var det dags att säga god natt!