De senaste 10 dagarna har jag verkligen haft fullt upp, därför har jag inte skrivit. Måste erkänna att jag längtar hem en del till Falköping. Längtar efter att träffa alla Fkp-vänner dagligen, träna med mina efterlängtade volleybollare, gå i sp1e-klassen med Julia... Känslan av att gå runt i en stor skola o samtidigt ha många att säga hej till, den existerar inte för mig nu. Jag saknar också känslan av att vara en volleybollare c(: Jo, jag vet, det låter töntigt, men det är sant! Jag har iaf fått för mig att de flesta på Ålleberg vill veta vilka volleybollarna är, tro sjutton att det är häftigt att umgås med landslagsspelare! Eller? Iofs är det väl så att mop också är en sån där linje som folk "ser upp till", eller hur jag nu ska säga, men ändå. Det är inte samma sak. Lokalerna i Skara är otrooooligt fina, alla ämnen (utom ljudteknik...) är riktigt roliga, o jag trivs skitbra i klassen! Det finns flera helt underbara tjejer där, men det är inte som hemma. Inte som i trygga Falköping. Där har jag allt. Utom skolan o klassen. Är så rädd att alla ska glömma av mig här hemma; för jag hinner ju inte träffas så ofta. Är skittrött efter en skoldag, o sen har jag ju volleybollen också. What to do?